Posted on september 8, 2009 - by Martin
Rosa och andra munkar i Kuala Lumpur
Jag har inte kameran med mig just nu så får lägga upp lite bilder imorgon istället.
Idag har det blivit mycket shopping och planerande. Efter en sen kväll, somnade runt 0130, vaknad jag strax innan tio imorse. Jag tog god tid på mig och vid 12 åt jag lunch/frukost. Därefter blev det shopping.
Först skulle jag hitta ett extrabatteri till min kamera. Jag gick till en av de många galleriorna. Våning 2 och 3 var specialicerade på kameror. Efter att ha sprungit runt och frågat priser hittade jag ett batteri för ca 400kr vilket är 180kr billigare än i Sverige. Sedan köpte jag ett par små högtalare till min iPod också. Det är ganska skönt att ha lite musik i bakgrunden även på hotellet.
Efter det en klippning. Det fanns tre nivåer av klippning: Junior Student, Senior Student och Professional haircut. Jag valde att bli klippt av en professional frisör. Pris: 70kr. Då ingick förutom klippning även shamponering och lite nackmassage. O så klart 22 frågor om vem jag var och varifrån jag kom. Resultatet blev rätt okej antar jag för priset. Efter en kortare fika, rosa(!) munk med jordgubbe i mitten samt en kopp varmt äppelte begav jag mig till ett internetkafe. Tanken var att jag först skulle boka ett boeende på Koh Pangan. Innan dess tänkte jag kolla in min biljett o se vad jag hade för villkor för ombokning för det. Fem minuter senare satt jag lite överraskad av att jag lyckats boka om min biljett halvt av misstag. Det var inte så jag hade tänkt, men okej. KL är trevligt. Så nu åker jag till Thailand på Söndag istället. Det ger mig mycket tid för att se Batu Caves och även åka upp i tvillingbyggnaderna o tvtornet. Kalas!
Det innebär i och för sig att jag kommer spräcka min budget rätt mycket de här dagarna. KL är dyrt med backpackingmått mätt, speciellt eftersom jag just nu känner att jag vill bo på Hotell. Nåja, det kommer bli billigt i Laos så.
Eftermiddagen och kvällen fastnade jag på ett busshistisk center. Eller rättare först efter att jag åkt åt helt fel håll på monorailen. Som tur väl upptäckte jag det. När tåget stannade på ändstationen, åt fel håll då. Nåja, det var bara att hoppa på tåget på andra perongen och åka tillbaka hela vägen igen och lika långt åt andra hållet.
Väl framme på rätt station var det en dryg kilometers promenad. På centret träffade jag förutom de boeende oranga munkarna även på den gamle meditationsläraren och satte sig ner och snackade med mig en timme eller så. O vipps var klockan halv tio och jag hade inte ätit sedan den rosa munkarna vid tretiden. Jag började strosa tillbaka till Monorail-stationen.
Man går rätt mycket här i KL märker jag. Eller så går vi lite i Sverige. Även vid halvtio i en av KLs bostadsförorter gick det många människor på trotoarerna. Snart blev det dock lite väl tråkigt så fick tag i en taxi. En galen färd senare(taxichaffören hävdade dock att han körde lugnt och stilla jämfört med sina kollegor) var jag framme. Mina trötta ben tackade extra mycket för att de slapp gå. Taxichaffisen rekommenderade ett indiskt ställe som låg ca 200meter från Bukit Bintang så han körde dit mig. Dyrt och fint var det. Dyrt med Malaysiska mått mätt i alla fall. Och mätt blev jag.
Så nu sitter jag igen på ett internetkafe och är trött. Och lovar mig själv att jag skall sova länge imorgon. Får se hur bra det går. Planen är i alla fall att ordna med boende på tors-söndag. Mitt nuvarande hotell är faktiskt för dyrt för mig just nu. En natt till var okej, men inte fyra. Får se om jag hittar något mysigt hostel eller kanske något annat trevligt. Men först lång sömn…
God natt.
Besök min hemsida
september 8, 2009
Permalink
Vad du är flitig med uppdateringar! Roligt! Stockholm hälsar så mycket, här är inte lika spännande som dina upplevelser men vi roar oss så gott vi kan ändå. Ser fram emot fler spännande inlägg!
Kram Helena
Besök min hemsida
september 9, 2009
Permalink
*hälsar tillbaka till Stockholm* Spännande är nog ett ord som passar in på resan just nu. Senaste äventyret var lunchen som gav Hot Plate en ny innebörd. Sällan har så många tårar fällts över så lite mat…