Några dagar senare vidare mot nästa ö. Koh phangan, fullt av backpackers och buckets. Had rin. Och en kurs i konsten att leva.

Förvåningen var stor när jag en morgon reste vidare. Nu började resandet kännas naturligt. En fredagsmorgon på Koh Phangan kände jag för att byta ö, ett par timmar senare sitter jag och pratar dyk med en tjej från Stockholm.
Semesterkänslan försvinner bort och ersätts av en känsla av lugn och njutning. Jakten på upplevelser känns inte lika viktigt längre och stundens njutning är det som räknas. Det blev två veckor på ett underbart Koh Tao.

Trots att jag försökt förbereda mig på Bangkok träffar staden mig ändå i ansiktet. Luktar för mycket. Låter för mycket. Är för mycket. Men jag gillar det. Efter ett tag.  En vecka får räcka. Jag ser tempel och lär mig Thai. Upplever Chinatown och upptäcker massage. Fantastiskt.

Tolv timmar på tåg tar mig till Chiang Mai i norra Thailand. Här är jag nu. Med bergen i ryggen och risfälten och floden framför mig. Här finns renare luft och billigare mat. Lite sömnigare men lättare att smälta. Chiang Mai gillar jag.

Bilder från Mountainbike tur i Chiang Mai den 11 Oktober:

Related posts:

1. Att åka fel men undvika ångra sig
2. Att lära sig thailändska av två munkar i Bangkok
3. Att vara vegetarian på resande fot

Varmt. Soligt. Torrt. Bungalow vid havet.

Leenden. Vila. Tid att andas. Hängmatta. Het sand. Het sand mellan tårna. Het sand i bungalown. Het sand på handduken. Het sand överrallt.

En geckoödla i taket.

Ljummet hav. Mjuka vindar. Solblänk. Fallande palmlöv, leende människor.

Knattrande mopeder. Mjuk housemusik. Skratt.

Mat. Salta dofter. Söta smaker. Färsk annanas. Vattenmelon. Apelsin. Kokos.

Vågor. Hav. Och tid att andas.

Bok. Läsa. Sova. Solnedgång.

Tid att andas!

Jag är framme på Koh Samui. Och jag andas…

Related posts:

1. Katt-terapi på Koh Phangan
2. Full Moon Party på nyårsafton 2009
3. När är det dags att åka hem?