Posted on oktober 12, 2009 - by Martin
Trettioåtta dagar på resande fot – var är jag nu?
Det är nu 38 dagar sedan jag lämnade Malmö och Sverige. Jag började in ett varmt Kuala Lumpur fullt av kaos, vänliga människor och kallt kokosvatten. KL tar kraft men ger en febrig energi tillbaka. Efter en vecka behövde jag vila.
En två timmars flygfärd senare landar andas jag igen. Thailand. Koh Samui. Buddha Beach. Böcker och Singha.
Några dagar senare vidare mot nästa ö. Koh phangan, fullt av backpackers och buckets. Had rin. Och en kurs i konsten att leva.
Förvåningen var stor när jag en morgon reste vidare. Nu började resandet kännas naturligt. En fredagsmorgon på Koh Phangan kände jag för att byta ö, ett par timmar senare sitter jag och pratar dyk med en tjej från Stockholm.
Semesterkänslan försvinner bort och ersätts av en känsla av lugn och njutning. Jakten på upplevelser känns inte lika viktigt längre och stundens njutning är det som räknas. Det blev två veckor på ett underbart Koh Tao.
Trots att jag försökt förbereda mig på Bangkok träffar staden mig ändå i ansiktet. Luktar för mycket. Låter för mycket. Är för mycket. Men jag gillar det. Efter ett tag. En vecka får räcka. Jag ser tempel och lär mig Thai. Upplever Chinatown och upptäcker massage. Fantastiskt.
Tolv timmar på tåg tar mig till Chiang Mai i norra Thailand. Här är jag nu. Med bergen i ryggen och risfälten och floden framför mig. Här finns renare luft och billigare mat. Lite sömnigare men lättare att smälta. Chiang Mai gillar jag.
Bilder från Mountainbike tur i Chiang Mai den 11 Oktober:
- Kaffeplantage
- Man med tupp
Liknande inlägg
- Att åka fel men undvika ångra sig Är det något jag tror jag lärt mig under resan är att gå på min impuls. Att att göra det där som man känner man vill. Och göra det direkt innan för mycket ifrågasättande och tvivel slår på. Innan den rationella rösten säger ”är det så bra? skall du inte...
- Att lära sig thailändska av två munkar i Bangkok Solen börjar bränna mer och mer. Det svider lite i ansiktet och jag ser att mina underarmar börjar bli ganska röda vid det här laget. Jag borde verkligen ha packat ner solkrämen idag. Det är ganska många timmar sedan jag började min promenad genom Bangkok. Jag börjar känna av avgaserna....
- Att vara vegetarian på resande fot Hur jag valde att sluta äta kött Under sommaren 2008 var jag iväg på en 10-dagars retreat i Ödeshög. Det var ett buddhistiskt retreat inom Vipassana-traditionen. När man går in i ett Vipassanaretreat tar man sig an ett antal löfte som man försöker hålla under hela retreatet. Ett av dom...
- Katt-terapi på Koh Phangan Det bor en katt på min balkong. Hon kommer lite då och då och hälsar på när jag sitter där. Imorse låg hon på min stol när jag kom ut efter att ha ätit frukost(musli, toast och färsk annanas/apelsinjos). Lite skamsen hoppade hon ner från stolen när hon såg mig...
- Livsfarliga, kramgoa tigrar i Chiang Mai Det ligger en tiger i mitt knä. En livs levande stor, livsfarlig, blodtörstig och fullkollmligt underbart söt tiger. Hon ligger på rygg och jag ruffsar i den vita pälsen på magen. Den är längre än jag trodde. Mjuk. Len. Den livsfarliga tigern sover. Och jag ler. Det känns verkligen märkligt...










