Posted on november 6, 2009 - by Martin
Meditationsretreat i Chiang Mai – så funkar det

Jag är tillbaka igen. Efter tjugo dagar i tystnad. Tjugo dagar meditation. Tjugo dagar reflektion. Men nu är jag tillbaka. Det var en fantastiskt jobbig, givande, rolig, tråkig, arg och underbar tid. En tid bland munkar, katter, nunnor och eftermiddagsyoghurt. Här kommer en liten redovisning om hur saker och ting fungerar. Kanske skriver jag ett inlägg senare om upplevelserna.
Ankomst – 13 Oktober
Jag möts av en energisk munk vid namn Chaibodin. Han pratar snabbt, går långsamt och ger ett ganska förvirrat intryck. Efter att ha fyllt i registreringspapprerna får jag snällt vänta in de andra. Vi är tre västernlänningar som skall börja vårt retreat. När alla är på plats ger Chaibodin oss en snabb rundtur på tempelområdet. – Här kan ni meditera, där äter ni och den delen av templet är öppet till nio på kvällen. Massor med information levereras på för kort tid. Efter ett tag kan vi nykomlingar bara le åt varandra menande ”du förstår inte heller allt va?”. När Chaibodin går igenom de olika soyamjölkmärkena som finns i den minimala tempelbutiken fnissar vi alla lite. ”This one not good for my stomach. This one good for me. This one gives me gasses.”
Efter lunch byter vi om till vitt. Under hela vistelsen förväntas vi vara vitklädda, ända ner till underkläder. Vi blir visade våra rum.
På eftermiddagen är det dags för öppningsceremonien. Vi citerar lite pali, gör en tillflyktsceremoni där vi säger att vi tänker lita på Buddha, Dharma och Sangha. Efter det börjar vår träning. Vi är meditatörer.
Dagarna börjar tidigt, slutar sent och kretsar kring meditation. Meditation och äta.
Schema
04:00 Tempelklockan ringer. De många hundarna på området börjar yla ikapp med klockan.
06:00 Frukost därefter tvätta och städa
10:30 Lunch
17:00 Reporting
22:00 Läggdags
All annan tid förväntas du meditera.
Maten
Kan bara summeras med ordet smått fantastisk. Smakerna kändes äkta och förde tankarna till husmanskost. Starkt, smakrikt och mycket vitlök och koriander. Riktigt gott för det mesta. Ibland lite väl konstigt. Men alltid vällagat. Det fanns både vegetariskt och icke-vegetariskt alternativ. Efter 12 förväntades du inte äta någon fast föda utan fick hålla dig till flytande. Typ yoghurt och sojamjölk.
De första dagarna åt jag för mycket. Det var så gott så jag åt till jag blev ordentligt mätt. Vilket ledde till att jag ibland höll på att somna på meditationskudden efteråt. De sista dagarna åt jag nästan inget ris alls utan fokuserade på grönsaker.
Frukost
Oftast nudlar med grönsaker, tofu och någon god buljong. Ibland rissoppa med majs och grönsaker. Det tog ett tag att vänja sig från havregrynsgröt och rostat bröd och äta riktig mat redan klockan sex på morgonen.
Lunch
Ris utgjorde basen till de flesta luncher. Till det två-tre olika rätter. Kokta grönsaker, grytor och stekta nudlar var vanligast. Min favorit var grön curry med tofu. Fantastiskt!
Efterrätt
Då och då kom någon snäll utifrån och bjöd på mat. De tog med sig en stor gryta med något gott de lagat och bjöd oss och munkarna på det. Banan kokt i kokosmjölk var nog min favorit. Ofta blev det någon sötsak vid Buddha day(en gång i veckan, oftast söndag eller måndag).
Eftermiddag och kväll
På eftermiddagen strax innan fem brukade jag gå till tempelbutiken och köpa en yoghurt och en sojamjölk. Yoghurten åt jag direkt och njöt verkligen av den. Sojamjölken sparade jag till åttasnåret då jag tog en paus i mediterandet och kanske gick en runda på tempelområdet och då är det gott att ha något att dricka.
Lördagskakor
I tempelshoppen fanns massor med kakor och sötsaker. Lördagar brukade jag tilåta mig att ta en liten sötsak direkt efter lunch(men innan 12). Väldigt gott. I början åt jag oftare än så men efter ett tag ville jag lägga band på mitt sockerbegär. Dagen jag bestämmde mig för det, och jag var verkligt bestämmd med det gick det så klart inte så bra. Jag gick med bestämmda steg från tempelshopen utan att ha köpt någon kladdkaka och nöjd över att jag lyckats bryta den dåliga kakvanan. På vägen till mitt rum kommer en av munkarna fram till mig och säger ”For you my friend. An offering from me”. Han tar fram just en sådan chokladkladdkaka jag ett par minuter innan var glad att jag inte köpt. Nåväl, det vara bara lyda honom och snällt äta upp den. Och den var fantastiskt god så klart.
Boende
Jag hade ett eget rum med tillhörande toalett och dusch. Som en liten lägenhet nästan. Fast väldigt kalt inrett med bara en tunn madrass på en träbrits, ett nattduksbord och några klädhängaren. Nordiskt sparsmakat. Men det var mitt hem för nästan tre veckor.
Templet hade runt femtiotal munkar och tjugotal nunnor. Det kryllade dessutom av thailändre som gjorde längre eller kortare meditationretreat. Många ungdomar kom dig och stannade bara några dagar, ungefär som vår konfirmation. På området fanns bibliotek, matsal, shop, en stupa, tempel och resten var mestadels bostäder.
Meditation
Varje dag fick jag meditationsinstruktioner från en mediationslärare. Vi hade två typer av meditation, sittaden och gående. Båda fokuserar på att bli medveten om erfarenheterna du har just då. Känna hur det känns att sitta, hur det känns att gå. Utan att tänka för mycket framtiden eller det som redan hänt. Bara upplevar det som händer nu.
Du börjar med 15minuters pass och första dagen var målet 7h. För varje dag ökar antalet minuter per meditationspass och även totala tiden du skall meditera. Dag 19 mediterade jag 60minuter i taget i 12.5h.
Sittande meditation
Det första steget i meditationen är att lägga märke till hur magen sänker och höjer sig när du andas. Varje inandning noterar man ”höjer(raising)”, varje utandning ”sänker(falling)” eller bara in/ut. Varje gång tankarna springer iväg noterar du det med ”tänker” och går tillbaka till andningen. Senare började du även lägga märke till hur det känns att sitta (”sitter, sitter”) och hur det känns på vissa bestämmda punkter på kroppen(”touching”). Det är allt. Inget konstigare än så.
Gående meditation
Du börjar med att säga ”vänster fot, höger fot” och lägger märke till hur det är att gå. Du går långamt och uppmärksamt. Därefter börjar du dela upp stegen i fler och fler delar. Du noterar ”Höjer, flyttar, sänker” när du tar ett steg.
Reporting
Varje dag träffade jag meditationsläraren. Jag berättar om mina upplevelser och han ger mig råd och nya instruktioner inför morgondagens meditation. De första dagarna var det abotten på templet, Prah Ajahn Supan, som höll i det. En fantastisk lärare och människa. Han inledde alltid med att säga ”Marting, Godd Dagk Marting”. Tydligen hade han snappat upp God Dag från en tidigare svensk student. Han lyssnade lite på vilka svårigheter jag hade och gav mig något enkelt råd som öppnade upp och gav mig mer inspiration att meditera. Dag tio reste han till tyskland för att undervisa så då fick vi andra lärare. De var också väldigt bra men gav inte lika många bra råd. Och så kunde dom inte säga ”Godd Dagk”.
Det var ett par fantastiska dagar på retreatet. Jag har medvetet inte skrivit så mycket om mina upplevelser, men det kommer kanske i nästa inlägg. Det var mycket ilska, frustration men också mycket glädje och skratt(mest för mig själv då).
Tror jag fick med det mesta praktiska nu. Undrar ni något så bara skriv något i kommentaren.
- Inne i huvudtemplet
- Fyra rum per hus, jag bodde översta våningen.
- Inte Hästens säng…
- Tunn madrass på träbrits, inte direkt något att rekommendera.
- Notera min fantastiska garderob. Vitt är det nya svarta
- Vi satt på golvet och åt.
- Jag och munken som gav mig kakor
Besök min hemsida
november 6, 2009
Permalink
Låter onekligen helt fantastiskt! Ser fram emot meditationstips när du är tillbaka 🙂
Besök min hemsida
december 8, 2009
Permalink
Jag vill veta så mycket! Har själv funderat länge på att göra en liknande visit.
-Var du nöjd med just det stället du valde? har googlat lite och vissa ställen verkar oerhört konservativa med sättet att äta, bete sig och normer medans andra är alldeles för västerländska.
-Hur skulle det funka för mig som kvinna?
-Pris samt vilka olika längder det finns på perioderna man stannar? Jag skulle vilja stanna en längre period, kanske uppåt 2 månader.
-Hur funkar det språkmässigt? Jag har tyvärr inte så goda kunskaper i engelska, nöjer dom sig med få enkla ord under de individuella mötena?
Tack på förhand! Oerhört intressant!
/Lina
Besök min hemsida
december 9, 2009
Permalink
Hej Lina,
Templet jag bodde på passade mig ganska bra. Det ligger ganska nära staden Chiang Mai, och ibland kan man höra flygplanen. Så just lugn skog är inte det man finner där. Men det var modernt och enkelt att bo där. Däremot var abotten/meditationsläraren fantastisk. Det är nog bland det som påverkar mest vad man tycker om sitt retreat.
För laypeople, det vill säga sådana som gör retreat men inte ordinerar sig som munkar, är det ingen större skillnad på att vara tjej eller kille. Enda skillnaden är att tjejer skall hänga ett tygstycke ner över axlarna.
Retreaten betalas med hjälp av donationer. Din plats på retreatet har redan betalats av någon som tyckte att det gav så mycket att fler skall få tillfälle att uppleva det. Hur mycket du själv väljer att lägga efter retreatet är upp till dig.
Den vanligaste kursen brukar hamna på 21-26 dagar, men många avslutar innan dess. Om jag minns rätt var det ca 10% som gjorde 21 dagar eller mer på mitt center och runt hälften hoppar av innan 10 dagar. Oftast rekommenderas man att göra ett 10 eller 21/26 dagars retreat innan man kör ett längre tvåmånaders. Det är inte automatiskt så att du ”lär dig mer” av att vara i retreat en längre tid än 21 dagar.
Språkmässigt beror det väldigt mycket läraren. Pra-Ajahn Suphan som min lärare hette, kunde rätt hygglig engelska. Det gäller bara att hänga med i Thai-engelskan med alla dess små roligheter. Samtalen är ganska enkla, det viktigaste är att kunna beskriva sina känslor och upplevelser.
En bra sida med mer information om retreats i asien är: http://www.retreat-infos.de/page106/page106.html
Hör gärna av dig om du har fler frågor 🙂
//Martin