Posted on december 4, 2009 - by Martin
Luang Prabang – gintonic for the soul
Luang Prabang beskrivs i Lonely Planet som a tonic for the soul. Avslappnat och lugnt. Laid back och enkelt. Låter underbart. Boken är två år gammal. Ändå känns det som en förlegad beskrivning.
Staden verkar redan ha kommit långt på Turistmålsvägen. Det som för fem år sedan var pittoreskt och svårtillgängligt är idag tillrättalagt och enkelt. Jag ser pizza och hamburgare. Guidade turer och turistanpassade marknader.
Enligt guideboken skulle mitt hotell kosta 100kr, nu kostade samma rum 350kr. Turisterna är på väg.
Staden kommer få nytt tillskott med pengar. Som återinvesteras i mer turism. Och lockar nya turister. Och spiralen verkar inte få något slut. Alla blir glada. Tills turisterna tycker att det blir lite för bekvämt, lite väl enkelt. Lite väl mycket Hemma.
Vi reser ofta för att uppleva saker som just inte är som hemma. Nya platser, konstiga bussar och fantastiska smaker. Samtidigt får det inte kännas för exotiskt, utan vara lätt att ta till sig. Lagom var ordet. Problemet är att det är svårt för ett fattigt land att förstå sig på ordet lagom. Här kommer rika västerlänningar med pengar och behov. De vill ha pizza och lokal mat och tidningar och Djungelvrål. De ger pengar till skolor och människor och staden börjar blomma. De offrar lite av det gamla för att få inte pengar för det nya. Kultur mot cash, personlighnet mot pizza.
Varje morgon går munkarna sin runda genom staden för att samla in mat och gåvor från byborna. En tusenårig tradition där de sakta och tyst barfota tacksamt går genom vaknande. Vackert. Fotovänligt. Väldigt trevligt för turister. Smarta affärsmän har slagit mynt av det och står med matvagnar redo att sälja mat till turister som vill ge lite offergåvor till munkarna. För något år sedan blev en munk svårt sjuk efter att han ätit dålig mat från en turist som köpt sin mat från en av vagnarna. Munkarna protesterade så klart och hotade att sluta gå sina rundor om inte staden på något sätt kunde lösa problemet. Stadstjänstemännen var hårda tillbaka: vi tjänar för mycket på turisterna, vill inte ni munkar gå genom staden kommer vi klä ut andra som gör det istället. Pengarna är för viktiga.
Så Luang Prabang har börjat sin resa. Samma resa som kanarieöarna och grekland redan har gjort. Platser som en gång i tiden var exotiska och spännande men som idag mest är platser för soldyrkare. I Luang Praban trängs Engelska pensionärer fortfarande med backpackers vid en nattmarknad som säljer lagom exotiska varor. Inte för att det är något fel med att staden börjat anpassa sig.
Jag njuter av en Gin och Tonic och ser ut över Mekongfloder. Ligger på kuddar i en nybyggd restaurang där alla besökare är västerlänningar. Här kan jag få pizza, grön curry och bananpannkakor. Billig mat och billiga drinkar och vacker utsikt. Vad mer kan man begära? Förutom lite mer spänning kanske. Fast bara lagom mycket.
Liknande inlägg
- Bildäck och Vänner i Vang Vien Om Luang Prabang precis har börjat anpassa sig efter turisterna har Vang Vien för länge sedan ens försökt vara något annat än ett Backpackerhål. Hit kommer varje år horder av backpackers. En liten stad några timmar från huvudstadenVentiane på vägen mot Luang Prabang. Mitt bland fantastisk natur finns ett Mecka...
- Att åka fel men undvika ångra sig Är det något jag tror jag lärt mig under resan är att gå på min impuls. Att att göra det där som man känner man vill. Och göra det direkt innan för mycket ifrågasättande och tvivel slår på. Innan den rationella rösten säger ”är det så bra? skall du inte...
- Singapore är sterilt men vackert Redan på flygplatsen känns det annorlunda. Visst jag kommer från ett sprakande kaotiskt Bangkok, men ändå. Singapores flygplats känns verkligt rent och modern. Som om jag kunde varit på Heathrow. Fast med mörkhyade asiater vid bagageincheckningen istället för bleka britter. Klockan är strax efter två på eftermiddagen och en minibus...
- Varför backpacka i sydostasien? Igår fick jag frågan av en person om varför jag just valde sydostasien. Varför inte tågluff i Europa igen? eller USA? eller Australien? eller Vetlanda? Vetlanda är nog fint också. Jag har egentligen inte tänkt så mycket på varför. Enkelt, tryggt och lagom Till en början var jag mest inställd...
- 5 tecken på att jag inte längre är i Bangkok När jag kom till Yangons flygplats igår kändes det inte så annorlunda först. Men ganska snart upptäckte jag att jag inte längre är i Bangkok. Här fem tecken på att jag inte längre är i Bangkok, Thailand. Det behövs en väska till dina pengar Jag växlade $100 igår på gatan...

Besök min hemsida
december 26, 2009
Permalink
[...] Luang Prabang precis har börjat anpassa sig efter turisterna har Vang Vien för länge sedan ens försökt vara något annat än ett Backpackerhål. Hit kommer [...]