Posted on april 27, 2009 - by Martin

Vart tog bloggen vägen?

Ibland gungar livet lite mer än man tänkt sig. Igår gjorde jag och Milli slut. Igår gjorde jag slut med Milli. Vi har delat 11 år tillsammans. Det är många år. Och minnen. Just nu känner jag mest sorg.

Jag har inte så mycket energi eller tid att ägna åt resan. Och det finns egentligen inte så mycket jag behöver tänka på just nu när det gäller resan. Däremot är det väldigt skönt att ha den att se fram emot. Oavsett hur mycket osäkerhet som finns i mitt liv just idag, vet jag att jag om några månader kommer ligga i en hängmatta på Koh Tao och dricka öl. Jag vet inte hur jag kommer må eller vem jag kommer vara. Men jag vet att jag kommer vara där. Och det blir en fast punkt just nu.

Jag lovar komma tillbaka om några dagar när vågorna inte längre känns så stora och stormen inte så kall. Då kommer jag skriva en ordentlig Att-Göra-listan. Dessutom fyller jag snart trettio och behöver skriva en bra önskelista.

Så häng kvar. Jag kommer tillbaka. Snart.

Liknande inlägg

• Släppa kontrollen över vad? När jag funderade på om jag skulle göra den stora resan eller inte kom jag fram till att det är en fråga jag måste kunna svara jag på innan jag åker. Är jag beredd att släppa kontrollen över mitt liv under sex månader? Mitt svar blir ja. Men frågan är...
• Går det planera bort rädsla? Osäkerhet är något jag har väldigt svårt för. Jag vill känna att jag har kontroll över situationen. Jag måste veta hur och vad jag skall göra i alla de situationer som uppstår. Det är så jag försöker göra mig av med min rädsla. Ju mer jag planerar, ju mer behöver...
• Fyra lärdomar från två tågluffer Min första ensamresa var 2002. Då stack jag iväg i tre veckor på en tågluff i Europa. Året efter gjorde jag om det igen.  Här kommer fyra saker jag lärde mig på mina första två tågluffer och som jag tar med mig till min Stora Resa. 1. När guideboken skriver...
• En första checklista inför backpacking i sydostasien Uppdatering: Min slutgiltliga packlista finns här. Då var första stora steget i resan gjort. I och med bokandet av biljetten igår är det nog dags att börja fundera på allvar vad som behöver fixas innan resan.  Jag har en viss strukturfascist i mig som försöker planera bort oro och osäkerhet....