Posted on mars 12, 2009 - by Martin

Går det planera bort rädsla?

Osäkerhet är något jag har väldigt svårt för. Jag vill känna att jag har kontroll över situationen. Jag måste veta hur och vad jag skall göra i alla de situationer som uppstår. Det är så jag försöker göra mig av med min rädsla.

Ju mer jag planerar, ju mer behöver jag planera

När jag planerade min första tågluff började jag med att planera var jag skulle bo första natten i München. Då kändes det bättre. Men så snart jag bestämt var jag skulle bo ville jag veta var jag skulle äta också. Då kom jag på att jag måste veta vad jag skall göra på dagen också, så jag vet vilka ställen som är öppna vid vilka tider. När jag visste var jag skulle behövde jag ta reda på hur jag skulle ta mig dit. När gick bussen? Hur länge kan jag stanna på varje ställe?

För varje sak jag planerade såg jag att det fanns många fler saker jag måste planera bort så de inte gick fel. Och allt detta gjorde jag för att jag ville veta var jag skulle sova första natten.

Ju mer jag försöker planera bort rädslan, ju mer oroar jag mig för att det jag har planerat skall gå fel.

Rädsla är bara en känsla som går över

Den första impulsen när vi står inför något vi tycker är jobbigt är att försöka bli av det. Vi försöker göra någonting åt det. Om jag blir törstig går jag direkt och dricker. När jag känner ilska agerar jag ut den. Vi gör allt för att bli av med det vi inte tycker om. När vi inte kan bli av med det försöker vi fly undan det. Mår vi dåligt försöker vi distrahera oss för att inte bli påminda om hur vi mår.

Vårt samhälle sänder ut signaler att vi aldrig skall behöva känna obehag. Ont i magen? Här ta samarin! Känner du dig tjock? Här är en ny diet. Känner du dig ledsen? Här köp lite dillchips! Hela tiden distraheras vi från att verkligen känna någonting. Eller i alla fall inte känna det som är jobbigt i livet.

Vi delar upp känslor i de vi tycker om, som när att vara glad över vädret, och de vi inte tycker om, som att vara irriterad på tåget när det är för mycket folk. De känslor vi gillar vill vi ha för alltid, och de vi inte gillar försöker vi göra något åt. Samtidigt försvinner känslorna hela tiden och ersätts med nya. Den rädsla vi kände igår känns främmande idag; imorgon förstår vi inte hur vi kunde vara så glada idag. Allting förändras. Eller som någon sa ”Det enda vi är säkra på är att vi inte kan vara säkra på något”.

Känslor föder tankar

När vi har en känsla börjar vi skapa tankar kring den: ”Vilket fantastiskt skönt väder det är idag. Solen skiner och fåglarna kvittrar. Sånt här väder skulle det alltid vara! Nu mår jag bra. Så här skall livet vara”.Eller om vi har en jobbig känsla: ”Usch nu är jag rädd igen. Varför är jag rädd för det är väll ingenting att vara rädd för? Usch, vill inte vara rädd. Jag vill inte känna så här.”.

Våra tankar försöker förklara och rättfärdiga våra känslor. Känslorna kan i sin tur leda till nya känslor. När vi mår dåligt förstärker vi ofta våra känslor med tankar som ”Jag är värdelös” och ”Ingen tycker om mig”. Dom tankarna får oss att känna ännu mer ledsamhet och skam, som vi genast börjar förklara med nya tankar. Det som började med att du kände att du kunde gjort bättre ifrån dig på presentationen på jobbet kan sluta med att du övertygat dig själv om att du är en misserabel idiot som ingen tycker om. Och allt detta för en presentation.

Mitt sätt att behandla rädsla tidigare har varit att agera; att planera. Jag försökte göra någonting åt känslan. Men nu inser jag att jag först skall försöka lära mig är att acceptera rädsla och se den för det det är. Det är bara en känsla. Jag har hundratals olika känslor varje dag. Precis som alla andra känslor kommer den försvinna. Jag tror jag behöver lära mig att sitta kvar med rädslan, utan att agera på den. Utan att försöka bli av med den eller göra någonting åt det. Bara sitta med den och se vad det är. Oftast behöver vi inte göra något åt det som känns jobbigt, det går över i alla fall. Och om vi behöver göra något åt det brukar vi inte ta så smarta beslut när vårt främsta mål är att fly från rädsla. Att fly från något är oftast sämre än att ta sig till något.

Självklart är vissa rädslor sunda, som rädslan som får dig att inte ta onödiga risker. Men för det mesta handlar rädslor i vad som kan hända i framtiden. Det är inte det vi är med om här och nu som är skrämmande, utan det vi tror kan hända i framtiden.

Jag tror resan kommer bli en bra lektion i att hantera oro och rädsla. Det går inte planera en sexmånaders resa på dagsbasis. Framförallt inte när man är i trakter där tågtidtabellen snarare ses som ett förslag än hålltider.

Det kommer finnas tillfällen när jag är rädd och inte vet vad jag skall göra. När framtiden känns osäker och jag känner mig ensam och rädd. Det är då jag hoppas jag vågar stannar kvar i rädslan och känslorna och se den för vad den är: känslorna som kommer gå över.

Jag tänker ibland på ett citat av Lakha Lama, en tibetansk lärare som jag ibland går och lyssnar på. På frågan om hur man skall tackla oro inför framtiden svarade han:

”If you worry about things you can change, you don’t have to worry just change it. If you worry about things you can’t change, you don’t have to worry because you can’t change it anyway. Worrying is just bad entertainment.”

Lakha Lama Rinpoche

Jag hoppas jag kan se rädslor på det sättet under resan. Om inte tror jag att jag överlever i alla fall. Den känslan kommer också gå över…

Liknande inlägg

• Låta andras berättelser hålla om dig Jag sitter där på väg hem från Göteborg. Något får mig att avstå från att lyssna på musik eller läsa en bok. Istället sitter jag och njuter av att åka tåg och se landskapet forsa förbi. Mitt emot mig sitter två strålande tjejer. De pratar om böcker och om livet....
• Varför backpacka i sydostasien? Igår fick jag frågan av en person om varför jag just valde sydostasien. Varför inte tågluff i Europa igen? eller USA? eller Australien? eller Vetlanda? Vetlanda är nog fint också. Jag har egentligen inte tänkt så mycket på varför. Enkelt, tryggt och lagom Till en början var jag mest inställd...
• Att vara vegetarian på resande fot Hur jag valde att sluta äta kött Under sommaren 2008 var jag iväg på en 10-dagars retreat i Ödeshög. Det var ett buddhistiskt retreat inom Vipassana-traditionen. När man går in i ett Vipassanaretreat tar man sig an ett antal löfte som man försöker hålla under hela retreatet. Ett av dom...
• Släppa kontrollen över vad? När jag funderade på om jag skulle göra den stora resan eller inte kom jag fram till att det är en fråga jag måste kunna svara jag på innan jag åker. Är jag beredd att släppa kontrollen över mitt liv under sex månader? Mitt svar blir ja. Men frågan är...
• 174 dagar kvar – vad slipper jag? Idag är det 174 dagar kvar. Om ett år är jag hemma igen efter resan. Jag undrar vem jag är då? Vilka minnen jag har? Blev resan som jag tänkte mig? Resan kommer handla mycket att förändra det jag är van vid. Att uppleva nytt. Och att bryta mönster. Att...