Posted on mars 28, 2009 - by Martin
Burma VJ – dokumentärfilm från munkupproret i Burma
Det var bara jag och en annan person på bion. Jag satte mig nästan i mitten i den lilla salongen på Kino i Lund. Jag vet vad filmen kommer handla om. Jag vet vad som kommer hända. Ändå slår de gryniga bilderna mig hårt i magen nästan direkt. Jag ser hoppet i människorna i Rangoon i början av demonstrationerna. Hur de klappar och visar mod. Jag vet vad som kommer hända. Den gryniga filmen gör att det inte går att låtsas att det är en hollywood film. Det finns ingen god hjälte som räddar dom i slutet. Detta hände på riktigt. Folk dog. Och jag kommer gå på samma gator.
Bakgrund
Den 24 september deltog cirka 100 000 personer i demonstrationståget. Regimen slog tillbaka. Hårt. En japansk journalist och uppskattningsvis 150 andra människor dödades i massakern. Burma VJ är sammansatt av ett antal filmer som om ett nätvärk journalister som med dolda kameror filmade.
I september 2007 dubblerade regimen i Burma för gasen som driver bussarna med 500%. Samtidigt höjde de priset på bensin med 50% . Detta slog hårt mot den redan utnyttjade och fattiga burmesiska befolkningen. Flera mindre demonstrationer började dyka upp. Därefter började de buddhistiska munkarna protestera. Detta gjorde de genom att inte längre ta emot allmosor utan gå med upp-och-nervända skålar genom Rangoon. Regimen stängde genast gränserna för journalister. Utländska TV kanaler förbjöds arbeta i landet, så de enda som kunde berätta för världen om händelserna var en grupp unga videojournalister. Med små handkameror filmade de i det dolda övergreppen och smugglade de ut ur landet.
-Ni som inte är rädda för att dö får gå fram i täten.
Munk inför en av demonstrationerna
Jag kommer gå på samma gator
Redan efter ett par minuter av filmen börjar det kännas olustigt. Det här hände på riktigt. Och vid templen jag kommer besöka. Resan till Burma börjar kännas mer på allvar. Burma är verkligen ingen Ving-resort. I en del av filmen börjar en kvinna skandera ut sin avsky till regimen. Det tar knappt en minut innan hon är omringad av civilklädd hemlig polis. Big Brother fast på riktigt. Jag kommer vara övervakad när jag går fram på gatorna. Ögon kommer riktas mot mig. Men jag vill dit.
Jag är inte rädd för att resa in i landet. Enligt de guideböcker jag läst är det säkert att resa runt i. Så länge man inte frågar om fel saker, eller besöker fel platser.
Efter att ha sett Burma VJ inser jag allvaret i det. Och jag vill ännu mer åka dit. Kännar hur landet känns. Möta människorna. Se platserna. Prata. Berätta. Förmedla. Försöka förstå hur mod och hopp kan blomma även i Burma.
Burma VJ är en viktig film. Vill man försöka förstå vad som får ett förtryckt försöka resa sig mot en till synes övermäktig stat skall man se den. Men man skall vara beredd på att den är på riktigt. Det är inte film.
Recensioner: Aftonbladet(4/5), Expressen(4/5), Imdb(8.33/10), Svenska Dagbladet(5/6)
Mer information om upproret och filmen: Officiell hemsida, Wikipedia om upproret
Trailer till filmen
Liknande inlägg
- På plats i ett varmt och vänligt Burma Så var jag på plats i Burma. Varmt, dammigt men ganska vänligt än så länge. Resan hit gick bra och det var inga större problem att komma in i landet. Många små papperslappar behövde fyllas i men det var inte så farligt. Det fanns en steril känsla över den lilla...
- Att resa i Burma (Myanmar) Uppdatering: Detta inlägg skrev jag innan jag åkte iväg på min resa. Vill du läsa om hur jag upplevde Burma när jag väl var på plats kan du göra det på min sida med alla inlägg om Burma. Burma, av diktaturen kallad Myanmar, är nog det land jag ser fram...
- Varför backpacka i sydostasien? Igår fick jag frågan av en person om varför jag just valde sydostasien. Varför inte tågluff i Europa igen? eller USA? eller Australien? eller Vetlanda? Vetlanda är nog fint också. Jag har egentligen inte tänkt så mycket på varför. Enkelt, tryggt och lagom Till en början var jag mest inställd...
- Skicka hem saker från Thailand Jag kommer så klart försöka resa så lätt som möjligt på min resa. Ett par kilo låter inte så mycket när man är i Sverige, men att kånka runt på bara ett kilo extra när det är 40 grader varmt kan fasen så jobbigt. Det har jag lärt mig den...
- Fyra lärdomar från två tågluffer Min första ensamresa var 2002. Då stack jag iväg i tre veckor på en tågluff i Europa. Året efter gjorde jag om det igen. Här kommer fyra saker jag lärde mig på mina första två tågluffer och som jag tar med mig till min Stora Resa. 1. När guideboken skriver...